Storvreta IBK består inte bara av elitverksamhet. Det finns en blomstrande ungdomsverksamhet i föreningen både på kill- och tjejsidan. Vi har också Storvreta Ungdom IBK och Damlaget förstås. Utöver det finns det ytterligare ett lag i föreningen som kanske inte alla känner till och har sett. Storvreta IBK Örnarna - ett lag för ungdomar med funktionshinder. Örnarna ska ni få stifta bekantskap med här: 
Åsa Amundsson var med och startade Storvreta IBK Örnarna för ca 4 år sedan tillsammans med Barn- och Vuxenhabiliteringen i Uppsala. Att laget skulle vara i Storvreta innebandyklubbs egen regi kändes som rätt väg, då Storvreta IBK satt Uppsala på kartan genom sitt elitlag. Intresset för innebandy var väckt också för ungdomar med funktionshinder. Storvreta IBK visade, vid kontakt med dem, intresse för verksamheten och man kunde starta en grupp till hösten 2005. Man började i liten skala och hade 10 stycken spelare i laget. Verksamheten bestod till en början mest av träning. SIBK Örnarna, som är ett handikapplag för ungdomar inom föreningen Storvreta innebandyklubb, har nu 21 stycken spelare och snart räknar man med att vara 23 stycken spelare i laget. Det är blandat killar och tjejer med en liten övervikt av antalet killar.
Örnarna har finansierat verksamheten genom bidrag från satsningen ”Handslaget”, olika fonder och stipendier. Men man behöver naturligtvis mer pengar för sin verksamhet och har påbörjat arbetet med att försöka hitta sponsorer.
Från och med denna säsong tränas laget av tre föräldrar, Micke Rinaldo, Janne Hall och Kenneth Östensson. De två säsongerna innan är det Johan Eklund som har tränat Örnarna. Han har själv inget barn i laget, men är tränare för ett annat lag i Storvreta IBK och blev intresserad av Örnarnas verksamhet när ungdomskommittén sökte tränare till laget.
– Många föräldrar till ett barn med funktionshinder har redan en hög belastning och kan behöva få en möjlighet att bara ”få vara förälder” säger Johan.
Laget vänder sig till ungdomar med funktionshinder, främst till dem som går i särskola eller behöver stöd enligt LSS. De flesta av ungdomarna har något slags funktionshinder, det kan handla om en cp-skada, autism, utvecklingstörning, Downs syndrom, ADHD eller epilepsi. Åsa vill betona att i det här laget är alla välkomna och många av spelarna har hittat en egen identitet genom laget och föreningen Storvreta IBK. Man har sina röda tröjor och man går på herrarnas A-lagsmatcher osv. Man är helt enkelt stolt över att tillhöra Storvreta och det här är en viktig bit för många av ungdomarna i laget. Hon berättar vidare om en tjej i laget, Elin som gick i vanlig skola tills hon fyllde 15 år och som sedan började i särskolan. Elin är en tjej som gillar innebandy, hon kämpar och sliter på träningar och match och Åsa tycker att hon var tuff som vågade söka sig till Örnarna efter att tidigare ha spelat i ett ”vanligt” lag i en annan förening här i Uppsala. Elin berättar själv att det var suget efter att få spela innebandy och kompisar från laget som gick i hennes nya klass på särskolan, som fick henne att söka sig hit.
Nu när man blivit så pass många i laget och åldrarna är spridda mellan 13 till 20 år, finns det planer på att försöka starta flera lag. Man tänker sig ett lag för de lite yngre och ett för de lite äldre ungdomarna eller unga vuxna, hur man nu väljer att se det. Åsa berättar att det är svårt att hitta andra lag att spela match mot. Ofta får de möta lag där spelarna är dubbelt så stora rent fysiskt. Det blir förstås många förlustmatcher men resultatet brukar inte minska ungdomarnas kämpaglöd. Det är ganska unikt att man har ett lag för funktionshindrade i en vanlig innebandyförening. De flesta lag för handikappade kan man hitta inom handikapporganisationer och inte så här inom den övriga innebandyverksamheten. Nu har man hittat en annan innebandyförening som har liknande verksamhet och som man har startat lite utbyte med, nämligen Kungsängens IF.
Under årets upplaga av Storvreta cup bjöd Örnarna in till en egen turnering i Gamlishallen. De tre inbjudna lagen kom från Flen, Kungsängen och Norsborg och det blev en mycket lyckad tillställning som man gärna gör om. Speciellt uppskattade var representanterna från herr- och damlaget som var turneringens prisutdelare. Bland åskådarna på läktaren fanns Johan, lagets förra tränare, som kom för att se en match.
– Det här är mycket roligare än att åka på Ikea med familjen, konstaterade Johan nöjt och flyttade ner till sekretariatet där han blev kvar tills sista matchen.
Laget planerar att åka på Violcupen i Flen den 18 april i år och har lovat att rapportera därifrån hur det går för dem.
Webredaktionen besökte en av Örnarnas träningar och passade på att intervjua några av spelarna i SIBK Örnarna. Först ut är Mathias Andersson 16 år:
Mathias har varit med i laget i ca 5 månader och han tycker det är kul med innebandy. Han har inte spelat i något annat lag tidigare. När han kände att han ville hålla på med innebandy och letade efter ett lag, hörde han talas om det här laget. Efter att ha provat på en gång, tyckte han att det var kul och började spela med SIBK Örnarna. Han har inte hållit på med någon annan idrott tidigare. Mathias berättade om turneringen de hade i Gamlishallen under Storvreta cup och fick frågan om hur det gick för dem i matcherna:
– Vi förlorade alla matcher, men det var kul ändå, säger Mathias. De andra lagen var bra, fortsätter Mathias men de har nog hållit på lite längre med innebandy.
Att man har både killar och tjejer i laget tycker Mathias bara är bra.
– Det blir blandad stämning, säger Mathias och fotsätter att berätta om att de ibland kör hårt på träningarna men ibland är det lite lugnare.
– Det beror lite på en själv, säger Mathias som också avslöjar att det roligaste på träningen är att köra match.
Han brukar inte göra så många mål men det beror på att han inte lärt sig sikta så bra ännu. Ett och annat mål gör han dock ibland. Mathias har ingen speciell förebild inom innebandyn och brukar inte gå och titta på andra innebandymatcher. Men han tycker att Örnarnas träning på torsdagar i Gamlishallen är det roligaste som finns inom innebandyn.
Nästa spelare är Lina Sannagård 14 år:
Lina har spelat innebandy i SIBK Örnarna i ca 4 års tid. Tidigare höll hon på med simning men gick sen över till innebandy, vilket hon tycker är roligare. I innebandyn träffar man andra kompisar, simningen blev lite ensamt, berättar Lina. Även Lina var med och spelade i SIBK Örnarnas inbjudningscup under jullovet i Gamlishallen. Hon tyckte det gick sådär för dem i matcherna men ett av lagen de mötte, hade väldigt stora spelare så det var inte så lätt att spela emot dem. Lina tycker att träningarna som de har en gång i veckan i Gamlishallen ibland är hårda. Tränarna kör hårt med dem, säger hon. Lina tycker faktiskt att det roligaste på träningen är att dribbla runt koner. Men självklart tycker hon även att det är roligt att spela match på träningen. Att det är både tjejer och killar på träningen är bara roligt, tycker Lina. Men det skulle vara bra om det kom med ytterligare några tjejer i laget så att det blir mera jämnt antal tjejer och killar.
Slutligen fick vi några ord med Josefin Hagel 17 år:
Josefin har spelat innebandy i SIBK Örnarna i de 4 år laget funnits. Innan dess spelade hon många år i Saga där hon var målvakt. Josefin tyckte att det blev tråkigt att stå i mål och ville bli utespelare istället.
– Det är roligare att spela ute och att få göra lite mål också, säger Josefin. Hon berättar vidare att tränarna kör hårt med dem och att det roligaste momentet på träningen är att få spela match.
– Fast man måste ju dribbla lite mellan konerna och träna på skott också för att bli bättre på innebandy, säger Josefin.
Josefin tycker inte att det spelar någon roll att det är blandat med killar och tjejer i laget. Det är bara roligt, tycker hon. Alla är snälla i laget och det är alltid roligt att komma till träningen på torsdagar. Tillsammans med sin pappa brukar Josefin gå och titta på A-lagets hemmamatcher. De har fasta platser i Fyrishov och Josefin missar bara en A-lagsmatch om hon själv har träning. Träningen är viktigare för Josefin. Hon berättar också att hon har tre idoler i A-laget:
– Mattias Samuelsson, Henrik Stenberg och Hannes Öhman är mina favoriter, säger Josefin innan hon springer tillbaka till träningen.
Webredaktionen tackar för intervjuerna och hoppas att hemsidan kan få ta del av lagets framgångar och aktiviteter framöver.
Text: Marika Gustafsson
Artikeln publicerades 1: gången: 2009-03-14